Jag blir bara mer å mer ledsen över denna situation, de händer aldrig nåt. Tiden bara går och han fortsätter sitt liv, jag blir så ledsen över detta men endå kan jag inte släppa honom.

Mina känslor för honom är väldigt starka och de spelar ingen roll hur mycket jag visar,kämpar och vill så står vi endå kvar på samma ställe.

Varför tar jag inte bara och ger upp, glömmer honom och går vidare, kämpa för de jag verkligen behöver att lägga min energi på.

Han säger alltid nåt litet som får mig att hoppas på oss, de är alltid nåt han säger som får mig att vilja stanna.
Han vet precis hur han ska göra för att jag ska komma krypandes.

Blir så jävla ledsen att han fortsätter på detta sätt, varför inte bara öppna munnen och säga att han kommer att stanna i sitt förhållande och att jag bara varit ett tidsfördrivning för de vet jag att jag varit.

För hade han velat haft mig så hade han tagit i tur med sitt förhållande, han hade kämpat för mig och visat vad som än krävts bara för att få vara med mig. Jag får tjata för att få gensvar jag får verkligen till 200% bevisa att jag fortfarande tycker om honom medans han bara fortsätter med sitt och jag får ingenting...


Varför hålla mig i en sele när jag endå bara duger när du har tid för mig.


Jag vill ha någon som kan bevis,uppskatta och verkligen gör allt för att visa att den vill vara med mig.

Just nu känns allt bara jobbigt igen, får se vad svaren blir denna gång.
Jag har sagt de förut och säger de igen, jag ger upp de här. Jag ger upp att försöka och få dig, jag ger upp allt mellan oss, alla drömmar och allt de jag hoppas på..


....... Ledsen tjej

Många tankar och funderingar

Dagarna går..

Livet vart som sagt ändrat efter att de tog slut mellan mig å killen.

Vi va kk nån vecka och sedan kände jag att jag inte orkade mera då jag fick veta att han gått tillbax till sitt ex.

Därimot har jag haft en del trevliga vänner här på besök ett par veckor nu och en av dom har jag fallit för.

Dock har han flickvän och familj på G.

Vi har väl börjat hållt på mer och mer och har fått känslor för varandra, svårt att vara ifrån varandra och smsar så fort tillfällen ges.

Jag känner att jag bara dras till killar med tjejer vilket är otroligt jobbigt, om inte annat så känns de som jag är orsaken till att de blir problem i deras liv då killen i fråga är otrogen.

Han ska ju kunna hålla sina fingrar i styr om han verkligen vill vara med tjejen i fråga.

Nu har jag fått höra så mycke om denna relation att jag förstår att han gör som han gör, men endå!

Livet har blivit jobbigt för mig med.

Har börjat gått på möten för att styra upp mitt liv och börja känna mig som en människa igen.

Lång väg att gå men jag hoppas att den hjälper.

Ska ta itur med de liv jag håller på att ger mig in i, pga att jag inte vill vara ett andra handsval igen. Jag måste stå på mig.

Hur mycke mina känslor drar sig till personen och hur mycke jag gillar personen så måste jag få tala om hur jag vill ha det.

Tankar

Just nu skulle jag vilja skriva en bok om hur jag känner.

Funderingar och så många tankar som snurrar.
Förhållandet tillsammans med killen har tagit slut och jag känner mig splittrad.
Tog slut mycke pga att han inte ville känna sig bunden, han ville ha ett liv utan förpliktelser, ett liv där han kan göra som han vill, komma å gå som han vill.

Fick en fråga här strax innan helgen om jag ville bli kk med honom ställe, kände att varför inte vi har ett ganska så bra sex så.

Men nu i efterhand kanske jag skulle ha sagt nej de blir för jobbigt för känslorna.

Jag älskar honom så mycke fast de gått så kort tid från att vi blev tillsammans tills de tog slut.

Han har återupptagit kontakten med sitt ex igen och nu vet jag inte längre vad jag känner om allt.
Han är hos mig just nu, och han smyger med smsen, han låter bli att svara när de ringer och går undan när han ska ringa nånstans.

Allt detta har bara fått mig att inse mer å mer att jag inte längre vet vad jag vill..

Många tankar som går.

Vart ska jag ta vägen!

Jag slits mellan 2 värdar nått jag igentligen inte ska behöva göra, 2 värdar jag inte riktigt vet själv vad jag ska välja!
Detta på ett otroligt jobbigt sett, båda har olika bra sidor.
Och båda betyder väldigt mycke för mig.

Men jag har självklart valt min pojkvän! Utan att tvivla faktiskt.
Just pga att han är min pojkvän.

Den andra killen har jag levt med som kk en längre tid.
Allt mellan han å mig är ju slut sedan ca 1,5 månad tillbaka.

Killen jag levt med som kk han har flickvän sedan en tid tillbaka några år är det och endå så har vi hållt på tyvärr. Nått jag ångrar just pga att han har flickvän.
Jag har väntat på honom en längre tid då han och hon har haft problem och han har sagt att de kommer att ta slut, men inte riktigt när.

Jag har låtit min värd passera bara för att få vara med honom, bara för att få ha honom hos mig!

När jag valde min pojkvän så valde jag oxså att lämna min kk bakom mig!
Jag valde från att klippa alla känslor och all band vi hade mellan oss.
Nått som tog på mig väldigt mycke, att inte längre se hans leende, att inte längre vara i hans famn.

Sedan jag träffade min pojkvän så har jag varit väldigt splittrad, jag har levt en längre tid ensam och tillsammans med min kk.
Jag vet inte riktigt hur de är att vara tillsammans med någon att få dagarna att gå ihop och så.


Det gör så ont i mig så fort jag blir påmind om allt som varit mellan mig å kkn, känslorna och alla tankar jag haft för honom dom här åren! Låtar texter allt som påminer om den tid vi haft!
Jag gav upp allt för honom, visade min kärlek och hoppades på mer.
Flera år senare stod vi kvar som kk och ingenting var förändrat.

Fick denna låt av honom nu ikväll och texten går bara inte att undgå från att tårarna rinner ner för min kind!


I conjure up the thought of being gone
But I'd probably even do that wrong
I try to think about which way
Would I be able to and would I be afraid

Cause oh I'm bleeding out inside
Oh I don't even mind (Yeah)

It's all your fault
You called me beautiful
You turned me out
And now I can't turn back
I hold my breath
Because you were perfect
But I'm running out of air
And it's not fair

Da da dada da dada da
Da dadadadadada da dadadadadada

I'm trying to figure out what else to say (What else could I say)
To make you turn around and come back this way (Would you just come back this way)
I feel like we could be really awesome together
So make up your mind cause it's now or never (oh)

It's all your fault
You called me beautiful
You turned me out
And now I can't turn back
I hold my breath
Because you were perfect
But I'm running out of air
And it's not fair

I would never pull the trigger
But I've cried wolf a thousand times
I wish you could
Feel as bad as I do
I have lost my mind

It's all your fault
You called me beautiful
You turned me out
And now I can't turn back
I hold (I hold) my breath (My breath)
Because you were perfect
But I'm running out of air (running out of air)
And it's not fair

(Oh yeah
It's all your fault)

I hold my breath
Because you were perfect
But I'm running out of air
And it's not (It's not) fair
______________________________

De är mycke i mitt huvud just nu och mycke jag behöver skriva ner.

Glad

Jag har äntligen träffat en kille, dock har vi precis börjat träffas och allt känns än så länge väldigt bra!
Har sovit över hos mig inatt utan sex faktiskt!
Allt känns bra och ingen av oss vill rusa in i något än, men vi båda ser positivt framåt! :)

Andrum

Jag måste fly min ort snart tror jag, ta in på vandrahem där jag å mina djur kan bo under en tid!
Fy så less jag är på allt!
Är de inte de ena de ska gnällas på så är de det andra!


Jag har en storebror som har flyttat ca 50 mil ifrån mig! En bror jag SAKNAR!!
Vill att han kommer hem, efter att ha förlorat många i familjen och vet hur de är att sakna någon man vill ska komma tillbax från himlen, så kan jag inte jämföra hur de är att sakna en bror som bara behöver sätta sig på nått med hjul och komma hem!
Vill ha hem dig C!

På tal om hur less jag är så blir jag bara mer å mer less av att bo i samma område som min mamma!
Vi går varandra på nerverna 24/7 och jag börjar att tröttna riktigt rejält!
Hon skaffar de ena efter de andra och kan inte ta hand om allt själv och då blir de jag som får stå där, förstår bror min en del men endå! Han bodde dock hemma medans jag har eget!
Hon ber inte äns om hjälp! Hon tror att man ställer upp endå och så får man inte äns ett tack!
Jag fattar inte att jag kan vara så snäll, och så fort jag vänder taggarna utåt så blir de bara skit!
Så fort jag säger imot eller inte orkar längre så är allt mitt fel!

De blir att ta sig tillbax till psyket igen, för jag klarar inte allt själv, jag klara inte av att stå ensam.
Min fars släkt behöver jag inte äns nämna hur dum upp i huvudet dom är så de är bara utesluta dom!
Jag mår psykiskt dåligt, kan inte koppla av, kan inte känna lugnet och när jag väl kopplar av får jag ont i kroppen!

Allt känns jobbigt!
Jag orkar inte.....

Vill hitta kärleken vill hitta den rätta, så kanske jag oxså blir en människa tillslut!

Svårt och förklara

Är less, riktigt less...
Tårarna kommer om vart annat och jag vill bara försvinna.
Den tidigare kkn jag haft eller hade, har jag inte träffat på nu 2 veckor, sista veckan har han inte velat prata i telefon med mig heller.
Han påstår att han är less och att vi bara börjar bråka om vi pratar med varandra.

Han åker förbi här 2-3 gånger per dag/natt, och säger ingenting till mig.
Jag blir bara allmänt less,rikitgt less..

Jag kan verken skriva om de på facebook, eller min vanliga blogg eller någon annan stans utan att folk ska börja fundera och fråga en massa..
Denna blogg har blivit en dagbok för mig, jag struntar hur många som läser den eller hur många som kommenterar, här inne får jag vara den jag inte vill att andra ska se..
Jag är dock samma människa här som jag är på alla andra ställen, fast anonym.

Jag orkar snart inte med mitt liv, djupt förälskad och sviken.

Jag vill ta mig ur allt detta, jag vill få vara den jag är, få känna mig levande.
Nog känner jag mig levande alla gånger jag blir sviken för de skär så i kroppen!

Jag känner att jag inte orkar lägga tid på folk som bara säger att allt är mitt fel, att de är jag som gör fel.

Men de enda jag försöker är att få allt att fungera men som inte funkar.

Han har sin sambo som jag då tror att han knullar!
Men jag håller mig endast till honom! Endast!!
Allt mer dagarna går så känner jag bara för att plocka någon ute på gatan bara för att få göra han besviken! Får att få honom att må dåligt, fast de endå är jag som i slutändan ALLTID blir sårad.

Detta kommer sluta med att han å jag slutar prata med varandra och jag går vidare med mitt liv.